.png)
Författaren och journalisten Malcolm Gladwell menar att med 10 000 timmars fokuserad träning kan du lära dig att bemästra något. Han har baserat sin bästsäljande bok, Outliers, på den svenska psykologi-professorn och forskaren K. Anders Ericssons forskning. Debatten pågår om det verkligen är så.
Det har inspirerat ett flertal personer, däribland Dan McLaughlin, vars projekt The Dan Plan väckt stor uppmärksamhet. McLaughlin testade att gå från nybörjare till golfexpert genom 10 000 timmars övning. Det har även inspirerat filmen 10 000 timmar, där huvudpersonen säger upp sig från sitt jobb för att bli fotbollsproffs.
Ja - inom det mesta så övar vi massor - för att sedan göra. Om du till exempel utbildar dig till yogalärare behöver du gå en utbildning på 200 timmar. Och om du spelar hockey eller fotboll - då lägger du mycket fler timmar på att träna än på matchspel.
Men varför gör vi inte på samma sätt när det gäller oss själva och vår egen utveckling av vårt ledarskap? Att vi prioriterar på att öva, träna och lära? Att vi dedicerat lägger 10 000 timmar med träning för att bli en mästare att leda oss själva och andra.
Istället lägger många av oss en stor procent av sin tid på att “spela match”. Utan att träna innan. Vi kanske ser “vardags-matchen” som ett sätt att öva? Men tänk om vi skulle få ett bättre och snabbare resultat genom att använda samma sätt som de gör inom idrottens värld?
Tänk om fler kan skapa förutsättningar och fokus på arbetsplatsen för att “träna”. Att det finns möjlighet och forum där det finns tid för att träna - och sedan spela match. Och utrymme för en debrief efter en match? För att fortsätta lära och utveckla vårt “vardags-matchspel”.
Är det inte nu dags att skapa ett ännu större lärande - för att få ett snabbare och bättre resultat?
Vi på FUTUREMIND vet hur man skapar en lärande organisation. Och för att kunna skapa en miljö där vi utvecklas och vågar prova saker och vågar göra fel - ja, då behövs psykologisktrygghet. För forskningen som finns idag är entydig. Studier visar på samband mellan hög psykologisktrygghet och innovation, utveckling, hög prestation, lärande och ökat välmående.
Varför är det viktigt?
Den psykologiska tryggheten gör att individerna upplever att de kan säga vad de tycker och tänker, komma med nya idéer och vågar testa nya saker utan att vara rädd för att misslyckas. I dagens höga förändringstakt, så är psykologisktrygghet en förutsättning för kollektivt tänkande och anpassning till nya situationer.
Psykologisktrygghet och innovation
Psykologisktrygghet handlar om tillit mellan individer, och forskarna pekar också på betydelsen av hur psykologiskt trygg du känner dig i den grupp och situation som du befinner dig i.
Här menar man att det avgör om du känner att du vågar säga vad du tänker och tycker, och kan erkänna fel, utan att riskera att bli förödmjukad eller straffad.
I grupper där innovation och kreativitet är avgörande för att man ska lyckas, är det av yttersta vikt att individerna i gruppen känner sig trygga att ta risker och misslyckas för att kunna våga experimentera med nya idéer och ta hjälp av varandra.
FRAMTIDENSLEDARE
I utvecklingsprogrammet för ledare som heter FRAMTIDENSLEDARE så lär du dig om vad psykologisktrygghet är och hur och varför det påverkar vår hjärna. Sedan lär du dig och förstår hur du använder verktygen som både ökar och minskar den psykologiska tryggheten i en grupp.
Utbildningen sker på distans under fem månader och vi startar med en antagningsintervju. Programmet riktar sig till juniora och seniora ledare som är redo att ta nästa steg i sitt ledarskap.
Comments