Empati - vår förmåga att förstå andra

I mötet med en annan människa behöver vi uppleva att vi blir förstådda, accepterade, sedda, värdesatta och lyssnade på. Det här gäller i alla mellanmänskliga relationer, oavsett om du är kollega, chef, partner och vän. Och det här är kanske den största förklaringen till varför vissa grupper upplever större psykologisk trygghet än andra.

När vi människor interagerar med varandra, kräver vår sociala kommunikation att vi förstår andras behov, känslor och intentioner. Här menar forskarna att empati har en avgörande betydelse för att vår sociala kommunikation ska fungera. Vår empatiska förmåga medför att vi korrekt kan förstå och känna vad en annan person känner.

​Sympati är en känslomässig samhörighet med en annan person. Ofta innebär det att en person upplever ledsamhet, inte på grund av egen bedrövelse utan för att någon annan person som denne är välvilligt inställd till är ledsen. Sympati är när man känner medlidande med en annan person. Man tar över den andres känslor.*

* Källa: Wikipedia

Empati och sympati

Orden empati och sympati kan tyckas vara lika, men skillnaden mellan dem är avgörande. När du sympatiserar med någon, så ställer du dig bakom samma känsla, tanke och upplevelse. Du känner med personen.

Empati däremot, betyder att du kan sätta dig in i en annan persons känsla, tanke och situation - men utan att behöva hålla med, ställa dig bakom eller tycka samma sak. Du känner för personen.

Vår förmåga att förstå en annan persons tankar, situation, känslor och behov - påverkas alltså av vår förmåga att känna empati.

Kognitiv och affektiv empati

Ordet empati kommer ifrån det tyska ordet ‘Einfühlung’ som betyder känna in. Empati är en komplex process där de två viktigaste delarna är kognitiv och affektiv empati.

Den kognitiva empatin innebär att förstå vad den andre känner, det vill säga vår förmåga att sätta oss in i en annan människas perspektiv.

För att kunna förstå en annan människas perspektiv behöver du “stänga ner” dina egna värderingar, minnen, känslor och perspektiv. Det här kallas också för »theory of mind« som innebär vår förmåga att intuitivt få en bild om hur andra individer känner och kommer att agera. (Läs mer om spegelneuroner.)

Den affektiva empatin innebär att känna det som den andre känner, det vill säga att man fysiskt känner det som den andra upplever. Både affektiv och kognitiv empati påverkas och är beroende av empatisk precision, vilket innebär att vi korrekt kan urskilja varifrån känslan kommer. Kommer den upplevda känslan från det egna jaget eller från någon annan individ?

Empati påverkar gruppens prestation

Daniel Goleman, har i sin bok Emotional Intelligence (1995) visat en tydlig koppling mellan emotionell intelligens och mätbara faktiska resultat. Goleman och hans team genomförde en stor studie på nästan 200 stora, globala företag, där de fann att verkligt effektiva och framgångsrika ledare särskiljde sig från övriga ledare. Deras gemensamma nämnare var att de alla hade en hög nivå av emotionell intelligens.

Goleman har med sin forskning visat hur viktigt det är med empati mellan oss människor och här på våra arbetsplatser. För när en ledare förstår sina medarbetares situation, problem, utmaningar och synsätt - då kommer medarbetaren att göra sitt bästa för att leverera det som ledaren och medarbetaren har kommit överens om.

Kanske är därför det inte så förvånande att individerna i en grupp som upplever att de blir förstådda, accepterade, sedda, värdesatta och lyssnade på har större psykologisk trygghet. (Läs mer om det empatiskaledarskapet.)

Empati betecknar förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå en annan person utifrån personens egen uppfattning om sig själv, vare sig man håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan eller vara likadan.

Empati är en komplex psykisk process som innebär

1. att känna vad den andre känner (affektiv empati)

2. att förstå vad den andre känner (kognitiv empati)

3. en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision).

De här tre mekanismerna anses vara tätt sammanflätade och beroende av varandra för att empati ska ske. Ibland inkluderas även en fjärde aspekt av empati:

4. att besvara den andre med en medkänsla och vänlig intention (empatisk omtanke)**

** Källa: Wikipedia

Psykologisktrygghet och empati

Precis som du troligen redan har förstått, så kommer din förmåga att lyssna utan inre dialog påverka den psykologiska tryggheten i gruppen. Det är här du övar upp din empatiska förmåga - genom att verkligen förstå andra människors perspektiv och ha minimala egna förutfattade meningar i form av värderingar, åsikter, filter och inre minnen. När personen du har framför dig känner sig respekterad, värdesatt och lyssnad på - även om ni har olika åsikter - att du förstår hur han/hon tänker och känner - det är då magi händer.

Din kognitiva empatiska förmåga kan du träna - och att lyssna utan inre dialog är där du börjar. Här behöver du först bli medveten om vad som händer i din hjärna. Att du reagera på dina egna tankar som pågår och komma på vad du behöver göra för att tysta din inre dialog. Ofta sitter förmågan att förstå olika perspektiv och förstå andra människor ihop med hur du själv mår. Därför har forskare hittat evidens för att meditation och mindfulness påverkar vår förmåga att ta beslut. Så genom att se till att själv vara i balans genom självledarskap - kommer du att öka din förmåga att förstå olika perspektiv.